Dagens allsvenska premiärrond slutade med en seger för Mumien med 5½-2½. Segern var rättvis, även om siffrorna kanske var något i överkant. Hela 4 mumier (Rune, Håkan, Jonas och Carl) gjorde sin seriedebut för klubben – och samtliga vann!
Tack vare sin starka insats i Köpenhamn fick Rune ta sig an toppbordet och fick snabbt en bekväm ställning. Med sitt sedvanliga aggressiva spel tog han snabbt initiativet och när motståndaren spelade lite passivt kunde Rune spela ner honom. Starkt gjort av Rune som dessutom legat sjuk i veckan!
På bord 2 spelade Håkan fel i öppningen vilket kunde kostat en bonde. MAS-spelaren vågade dock inte ta bonden, och då fick Håkan istället en bra ställning. Efter lite tveksamma drag i mitt- och slutspelet från sin motståndare kunde Håkan säkert hämta några bönder med sitt torn och till slut var det lättvunnet.
Undertecknad fick på bord 3 möta Tigers moderna uppställning, en märklig känsla eftersom det tillhört min svartrepertoar sedan mitten av 90-talet! Dessvärre lyckades jag inte utnyttja min kännedom om systemet utan spelade fel och var tvungen att byta ner till ett endast minimalt bättre slutspel. Där lyckades jag dock efter visst trixande utnyttja min starka damflygel och skapa en fribonde vilket ledde till vinst.
Anders fick på bord 4 möta snabbspelande Beqir Hatashi som svart. Tyvärr såg jag inte så mycket av partiet, utan kunde enbart notera att Anders fick se sig pressad både på klockan och på brädet och till slut höll inte ställningen.
På bord 5 fick Jonas möta en uppställning som vi såg flera gånger under vår Köpenhamnsvistelse tidigare i oktober. Med tidigt dambyte och terrängövervikt fick han bra spel och när motståndaren satte bort en bonde var det bara en tidsfråga innan partiet var vunnet.
Roger blev pressad som svart i en sicilianare på bord 6. Partiet verkade ohyggligt komplicerat, speciellt när Malmö-spelaren offrade pjäs för ett angrepp. Tyvärr dukade Roger under, säkerligen pressad av klockan.
På bord 7 kom Calle konstigt i mittspelet och var tvungen att ge en kvalitet för att få lite motchanser. Det visade sig vara ett utmärkt praktiskt beslut och efter att motståndaren spelat fel fick Calle ett vinnande angrepp, som kröntes med en mattsättning.
Carl Martin gjorde comeback efter 7 års frånvaro på sistabordet och spelade klockrent som svart i Kungsindiskt. Med god förståelse för var pjäserna skulle stå fick han en bra ställning och lyckades även kombinera till sig en bonde. Lite slarvigt tillät han dock motståndaren att byta ner till ett olikfärgat löparslutspel och sedan var det bara att ta remi. Ändå en stark insats av Carl Martin som lovar gott inför framtida seriematcher!