På förhand hade vi goda förhoppningar om både en bra insats och lite matchpoäng i bagaget när vi besökte Limhamn IV. Men istället blev det en riktig plattmatch från vår sida och en välförtjänt nollpoängare.
Återigen kunde vi endast mönstra 7 man till start, denna gång efter ett sent sjukdomsåterbud på morgonen. Sånt händer förstås, och vi ska inte skylla insatsen på den ändringen även om det naturligtvis gjorde saker lite svårare för oss.
Både Johannes S och Anton hade välbalanserade partier som verkade hålla sig inom remigränsen i stort sett hela partiet. I Johannes fall krävdes det lite aktivt motspel, men han lyckades bevisa tesen att alla tornslutspel är remi. I Antons fall såg det i något läge ut som han skulle få lite tryck på de öppna linjerna, men det var nog mest en illusion. Så i bägge fallen rätt så väntade remier med tanke på spelet.
Johannes N däremot gav sig ut på bonderov i början. Det lyckades i och för sig men motståndarens motspel var mycket värre än någon av oss anade. Det var förvånande hur mycket skada två torn och en löpare kunde göra och Johannes hittade inget bättre än att löpa ut med kungen, men där fastnade den dessvärre i ett mattnät och han fick inkassera en nolla.
De övriga fyra borden såg efter någon timmes spel väldigt lovande ut för oss. Jonas hade som vanligt spelat upp ett frejdigt angrepp men verkade gå fel i något läge när han lite oförsiktigt öppnade framför sin egen kung. Och då vände partiet tvärt med ett angrepp för motståndaren som visade sig vara ostoppbart.
För min egen del kom jag först lite obekvämt, sedan fick jag kontroll över den öppna linjen och kunde tränga in i motståndarens ställning. Vann en bonde och tyckte jag hade kontroll över tillställningen, men hade helt missat motståndarens motangrepp. Därefter gick det snabbt utför och några drag senare var det bara att kasta in handduken.
Dagens mest komplicerade parti stod Roger för. Han fick som vanligt möta Max Nimander, verkar vara ett återkommande tema varje gång vi ställs mot Limhamn. Och Malmöspelare bjöd också upp till dans genom lite offer i öppningen för att ta initiativet. Rogers plan kändes helt rätt och det verkade som han kommit ur komplikationerna med lite plus materiellt. Men någonstans fortsatte motspelet och helt plötsligt var Roger tvungen att ge torn för att överleva. I tidsnöden så lyckades dock vår spelare norpa åt sig några bönder och då var ställningen tillräckligt öppen för att motståndaren inte kunde undvika att Rogers dam hade remischackar. Kändes som det här partiet kunde slutat med vilket resultat som helst, så remi var kanske inte helt ologiskt. Men nog det parti där vi förtjänade lite mer än vad vi fick.
Sist ut var Sverrir som visade att den goda formen höll i sig. Han spelade aktivt i mittspelet och borde kanske t.o.m. avgjort redan där. Istället växlade det ner i ett slutspel där Sverrir fortsatt hade initiativet. I något läge valde motståndaren ett mer passivt försvar vilket gav Sverrir chansen att föra hem tornslutspelet (i strid med hypotesen ovan i Johannes parti). Ett mer aktivt försvar från Limhamnsspelare hade kanske inneburit remi, det kändes i alla fall väldigt nära. Men totalt sett en välförtjänst seger för Sverrir och skönt att vi åtminstone fick en partiseger med oss hem.
Efter dagens rond, och med tanke på att vi har en hängmatch mot Rödeby, så har vi faktiskt halkat ner på nedflyttningplats. Så målsättningen framåt är solklar – det gäller att ha två lag under oss när serien summeras i mars! Närmast väntar en dubbelmatch helgen 31 januari-1 februari så ska förhoppningsvis innebära ett orde