Efter ett välbehövligt jul- och nyårsuppehåll kör allsvenskan igång igen och för vår del blir det säsongens längsta resa när vi åker till Kristianstad. På förhand hade vi tänkt oss kämpa i toppen, så det har inte gått helt enligt planerna när vi nu ska spela jumbofinal för att inte hamna under strecket och behöva tillbringa nästa säsong i div III.
Men efter höstens bedrövliga insatser, kryddat med en hel del otur, så är det bara att ta nya tag och få till en fin vårsäsong. Och det blir förhoppningsvis ett revanschsuget lag som tar den dryga timmes resan till Kristianstad och bärgar två matchpoäng och säsongens första seger.
I LASK Blitz Open som spelades i december hade vi ett par mumier på startlinjen. Bäst gick det för Sverrir som tog 7½/13 medan Anton fick 6/13 (utan remier!) och skaffade sig ett blixt-Elo.
Vågar vi hoppas att kalenderårets sista match innebär starten för en segersvit? Det börjar åtminstone bli dags för lite tvåpoängare om inte tåget ska gå för en återkomst till div I nästa säsong. Men det blir inte lätt mot ett starkt Helsingborgs-lag som likt oss åkte ur ifjol.
Senaste matchen var ett klart fall framåt jämför med premiäromgången och om trenden håller i sig ser det lovande ut inför morgondagens match. Speciellt på de nedre borden, där vi verkar ha fått igång ett par riktiga poängmaskiner.
Fjolårets drabbning slutade med en knapp 4½-3½ seger för oss, men årets laguppställningar antyder att vi lär möta ett klart starkare bortalag än sist. Förhoppningsvis lär hemmaplan fälla avgörandet och jag tror därför att vi lyckas upprepa förra säsongens resultat.
Efter den mindre lyckade säsongspremiären är det dags för revansch imorgon när vi ska ta oss an Helsingborgs SS på bortaplan. Helsingborgslaget inledde med en stark bortaseger i premiären och siktar rimligtvis på en topplacering. Allt talar för en jämn match på förhand, inte minst om man jämför lagens ratingtal i förra omgången, 1814 (Mumien) mot 1808 (HSS).
Förhoppningsvis har vi skakat av oss besvikelsen efter den inledande förlusten. Det kändes inte som sommaruppehållet var till vår fördel men vi brukar komma igång efter tröga säsongsstarter. Och historiskt sett har vi ofta gått segrande ur de jämna fighterna, något jag tror fäller avgörandet imorgon.
På söndag är det återigen dags för en allsvensk premiär. Förhoppningsvis den första normala säsongen sedan 2018-19! Under covid-åren har både säsongerna och våra resultat varit mindre munter läsning. Men efter fjolårets degradering är det nu dags för oss att ta nya tag i div II:8.
Naturligtvis tänker vi oss vara med i toppstriden och kämpa om uppflyttning. Men det blir inte lätt, samtliga lag som trillade ur vår div I-serie återfinns i samma div II-serie. Så det gäller att ha lite flyt med både uppslutning och pjäsflytt i de avgörande matcherna.
Men först gäller det att skaffa sig ett bra utgångsläge genom en premiärseger mot Lunds ASK IV. Historiskt sett har vi oftast spelat mot lundensarnas tredjelag, med flera imponerande resultat. Fjärdelaget är mer obekant för oss men jag väljer att tro på en säker seger för ett taggat mumielag.
Dessvärre blir det ingen Mumien Open i år. Vi beklagar nyheten, vet att det varit många som frågat efter datum. Men vi räknar med att komma igen nästa år så hoppas få se er på plats då!
Det blev en hård turneringscomeback för Anton när han spelade Deltalift Open i Tylösand under Kristi Himmelsfärdshelgen. Han slutade på 2/8 utan några remier – väldigt otippat efter de fina insatserna i årets allsvenska.
Det var en tapper samling mumier som tågade upp till Växjö för säsongens avslutande seriematch. Trots att nedflyttning till division II redan var ett faktum, fanns förhoppningar om hedersupprättelse och hyfsning av serietabellen. Extra tungt var att vi redan hade 0 – 2 i underläge när matchen startade, eftersom mönstring av fullt lag inte gick att få till denna söndag. På pappret såg det tufft ut med ett klart ratingövertag för Växjö.
Bord 1:
Ronald Heidenfors
1980
–
Johannes Sandvall
1850
1 – 0
På förstabordet mötte Johannes med de vita pjäserna en accelererad drake och spelade upp en Maroczy-uppställning med c4. Tyvärr gick vår protagonist tidigt fel i öppningsvarianterna och blev av med sin svartfältslöpare vilket gjorde Växjöspelarens draklöpare på g7 till ett dominerande monster. Johannes försökte tappert skapa motspel med sin springare men råkade trampa snett och ridån föll redan i drag 23.
Bord 2:
FM
Rolf Lekander
2153
–
Roger Nilsson
1860
½ – ½
På andrabordet mötte Roger en betydligt högre rankad spelare. Vår mumie spelade upp ett aktivt försvar mot engelskt, i form av omvänt sicilianskt. Status quo ändrades aldrig dramatiskt under partiet även om det var Roger som hade en viss fördel. Vit verkade dock mest intresserad av att byta av pjäser denna söndag, och spelarna rökte fredspipa efter bara 21 drag. En överraskande utkomst eftersom hemmalagets enda hopp om att undvika nedflyttning var att vinna matchen med 8-0. I och med denna insats blev Roger den mumie som hade lägst ”genomsnittligt förlorad hundradelsbonde” på fina 20. Resten av laget spelade i intervallet 29-53.
Bord 3:
Emilio Gonzalez
1970
–
Carl Hammarlund
1808
1 – 0
Undertecknad hade övertalat Carl att spela en ny öppningsvariant som vit, vilket vi båda anammade på bord tre respektive fem. När jag gick förbi Carls bord efter 11 drag kände jag igen en teoretisk ställning som var bättre för vit, men att vits dam-drag inte var helt lättfunnet. Tyvärr hade vi aldrig tittat på just denna ställning i förberedelserna och Carl spelade i stället ett ambitiöst bondeoffer som resulterade i en oklar ställning.
Några drag senare bestämde sig svartspelaren i ställningen ovan att byta av sina dam för vits båda torn med 15. Dxa1??, vilket bör ge vit en fördel. Det visade sig svårt för vit att navigera denna ställning och svarts pjäser skapade hot som vit hade fullt sjå att parera. Genom taktiska finesser lyckades svart bana sin f-bonde ända ner till f3 där den blockerade vit kung och skapade ytterligare taktiska kombinationsmöjligheter som vit inte lyckades avvärja. I drag 32 fann Carl det för gott att sträcka vapen.
Bord 4:
Percy Fransson
2098
–
Anton Nilsson
1679
1 – 0
Antons motståndare hade drygt 400 högre ratingpoäng. Vår svartspelare fick upp en originell hybrid mellan Caro-Kann och Skandinaviskt. Efter avbyte av tunga pjäser uppstod ett manövrerande av löpare och springare där Anton hamnade under tryck på damflygeln och slutligen förlorade en bonde. Efter en långdragen kamp där Anton tappert och länge kämpade på och lyckades skapa problem för Växjö-spelaren fick han dock slutligen se sig besegrad.
Bord 5:
Mattias Nilsson
1901
–
Jonas Martinsson
1798
1 – 0
Undertecknad stod för matchens långkörare och efter 105 drag var det dags att acceptera förlust. Dessförinnan hände en hel del. Som ovan nämnts var det första gången jag provade mitt nya öppningsval i en OTB-match. Efter 13 drag tycker datorn att jag står -3.0, så det finns en del att jobba på här. Under partiet tyckte jag dock själv inte att det var så katastrofalt. Min plan var enkel. Efter svarts 27. – Db3 hade jag dessutom en möjlighet att vinna partiet omedelbart om jag spelat 28. Ta1! följt av Sc1.
Trots denna miss lyckades jag kapitalisera på enkelheten i min plan och stod till och med bättre efter ett tag. Mellan drag 35 och 103 rörde sig aldrig datorns kompassnål från 0.0 i ett tornslutspel. Efter många timmars spel lyckades jag dock slutligen tappa bort remin i denna ställning där jag drog 103.- Te8+??
Bord 6:
Daniel Navarro Gevers
1830
–
Johannes Nyholm
1 – 0
Johannes spelade ett bra parti där han i princip stod bättre hela vägen från drag 1. Han inkasserade tidigt löparparet och hade tillskansat motståndaren isolerade dubbelbönder. Även detta parti mynnade ut i ett tornslutspel där det tycktes som om vit har bättre chanser.
I den här tempokänsliga och intressanta ställningen hade vit förmodligen vinst med 43. Tb7. Dock blev partifortsättningen en annan och tornslutspelet skördade ännu ett mumieoffer.
—
En tung söndag för Schackklubben Mumien. Härmed kan vi dra ett streck över denna säsong i uppförsbacke mot motstånd som generellt varit oss övermäktigt. Inte ens vårt ess i rockärmen levde upp till alla förväntningar, dvs Monto Carlo-simuleringen som inför varje match beräknade optimal bordsplacering för laget. Men vi ska inte tappa bort ljusglimtarna under säsongen:
Roger och Carl har deltagit i samtliga nio matcher – starkt jobbat!
Anil, Sverrir, Roger, Håkan och Anton har samtliga haft prestationsrating som överstiger den egna ratingen denna säsong.
Om det finns intresse gräver jag upp lite mer statistik och siffror från säsongen som gått.
Så var det dags för slutmatchen av årets säsong. Och det blir en riktig långresa till Växjö. Som bekant har vi inte så mycket att spela för medan hemmalaget har en teoretisk chans att hänga kvar. Men det krävs att man går rent mot oss samtidigt som Oves max får en halvpoäng i sin match. Behövs ett smärre mirakel med andra ord. Men det kommer säkerligen att fungera som tändvätska för smålänningarna.
Vi gjorde återigen en bra match sist men utan att få några matchpoäng med oss. Förhoppningsvis kommer alla stolpe-in resultaten nästa säsong när vi bättre behöver dem. Dessvärre tror jag vår olycksaliga trend fortsätter även på söndag och tippar därför en knapp hemmaseger, men med ett resultat som inte gör något av lagen nöjda.
I vårens Lund Open deltog två mumier i A-gruppen. Bäst gick det för Anders som tog 3/6 och kom mitt i fältet. Sverrir hade det lite tuffare med 1½/6 men lyckades dock undvika sistaplatsen.